Heart Chat Bubble

Att leva utan dig.. Del 4

Berättelsen har nu kommit en bit och jag räknar med CA 10 "delar" men sen så kommer det troligtvis bli en "säsong" till ;) Hoppas ni gillar berättelsen! nu kommer del 4:a
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sandy klev upp ur sin sköna säng, som en helt vanlig dag. MEN hon visste inte vad som väntade på henne i hennes mail inkorg.
 
- GÄÄÄÄSP! Åh villken regnig dag.. tur att jag är ledig från allt arbete, Agaton får nog vila han med.. Sa sandy morgontrött. Hon tog på sig mjukisbyxor, munktröja och klev snabbt i sina tofflor, Gick ner i köket och tog en kopp varm choklad till sin skink och ost macka.
 
-Dags att kolla mailen kanske om internet funkar. Mumlade jag för mig själv. Hon startade sin laptop och satte sig i soffan med en filt över henne. Hon drack lite av chokladen co hstartade sedan mailen, Det ramlade in 13 mail, Hon läste alla noggrant och svarade på dem som inte var reklam, men sen såg hon att hon hade ett till mail i skräpposten. Hon öppnade mappen och klickade upp mailet..
 
 
 
 "Hej sandy! En fågel viskade i mitt öra att du letar häst, eler snarare steve gjorde det. Att han aldrig kan vara tyst! Så jag har en häst här på Silverglades hästsportcenter jag vill att du kommer och kollar på! han är magnifik! Ett jorvikiskt fullblod jag tror du kommer gilla! Kom förbi när stormen lagt sig så får du provrida, Stallflickan Tyra hjälper dig med allt. Kram Baronessan"
 
 
 

Jag var helt chockad och kunde inte vänta tills dagen efter! Hoppas stormen lägger sig då..
 
Jag ringde steve så fort som möjligt! Han bad trumpet om förlåtelse för att han sagt att jag letade häst men jag var så uppspelt att det inte gjorde något!
 
- STEVE JAG SKA PROVRIDA EN HÄST NÄR STORMEN LAGT SIG! Nästan skrek jag i luren.
 
- Oj oj! ta det lugnt, ja gvill inte bli döv innan du berättat vad som hände! skrockade han.
 
- Baronessan har mailat mig och berättat att det finns en  häst hon vill at tjag ska provrida på silverglades hästsportcenter! berättade jag överlyckligt!
 
- OJ! Vad roligt vännen, Du som har längtat så. Skrev hon vad han kostade? Ss steve bekymmersamt.
 
- Attans också.. Antagligen är den svindyr!
 
- Vad heter den? sa steve.
 
- Inte en aning! Det stog bara att det var ett jorvikiskt fulblod.
 
- AH! Alltså är "den" imorterad från Jorvik hit till Silverglade. Det är en fin häst då sandy, jorvik stallet är mycket välkänt och prisbelönt för sin fina avel, hästen kan nog vara dyr tyvärr.
 
-Suck.. Jaja, det skadar inte att provrida iallaflall.
 
- Verkligen inte, Det kanske är en jättebillig häst! vem vet? sa steve posotivt.
 
-  Men vi ses Steve! ja ghör av mig när jag provridit! 
 
- Hej då.
 
Det sprakade till lite när han la på luren, jag satte mig ner på en stol, lade telefonen på bordet och bara stirrade på den enstund innan ja ggic kupp för att räkna mina pengar. Det tog sin lilla stund men det var de värt, jag hade faktiskt samlat ihop till 16.000 jorvik shillings än så länge. Men jag visste att hästar var dyrare än så..
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Berättelsen fortsätter imorgon, förlåt för försening av del 4 men har vart borta i helgen och mycket i skolan nu + data förbud två dar.. suck. hoppas ni gillar novellen fortfarande och läser den! :D

Att leva utan dig.. Del 3

- SANDY? Skrek Steve.
- JAA? svarade jag, men ännu högre.
- VI GÅR IN EN STUND!
 
Jag lämnade Staketstolpen ja ghöll på med, drog på mig min lufa co hsprang i det blåsiga och piskande regnet. Steve hade redan tagit fram lite fika när jag kom in. Kaffe till sig själv och Varm choklad till mig i hans söta muggar med hästar på, Självklart tog jag den med en galopperande häst på, för ni vet. Jag gillar ju fart..
 
 
Steve satte sig ner på den rangliga pinnstolen mitt emot mig och suckade djupt.
- Jahopp, Ovädret förstör allting, allt hö blir förstört, hagar går sönder, hästarna kan inte motioneras. De ända som blir gladare är växterna.. suckade Steve bekymmersamt. Vad sak vi göra?
 
- När det torkar upp så kasnke jag kan tävla lite med agaton, och för prispengarna så ka nvi köpa nytt hö! och tiden vi sparar på att rulla in höet i balar kan vi istället lägga på alla trasiga hagar? Sa jag förhoppnigsfullt.
 
- Pja.. Det kanske skulle fungera. Men Agaton är ingen tävlingshäst, verkligen inte. OM du nu verkligen vill göra det här, så vill jag se att agaton gått ner i vikt, har mer muskler och kan hoppa ett hinder utan problem på 80 cm inom loppet av 2 veckor. Annars blir det en vinter för oss. Förstått? Sa Steve med en sträng blick.
 
- ja, hur mycket kostar det att hyra ridhuset av baronessan? Sa jag entusiastiskt.
 
- Inte en aning, ring och fråga henne, numret står på kylen..
 
 
 
 
 
 
 
Jag försökte ringa flera gånger men stormen gjorde att signalen bröts.. Suck, inte en chans att jag får tag på baronessan i det här vädret. Helt plötsligt knackade det på dörren. Den öppnades och in klev, Baronessan.
 
- Phu villket väder! Men ja gkunde inte motstå att komma och hälsa på dig Steve! Sa baronessan. Hon vände blicken mot köket och granskade mig som om jag vore ett nyfött föl.
 
- Vem är du? Sa hon snabbt, inte illsket men snabbt och kort.
 
- Ta det lugnt Regina. Det är bara sandy jag berättat så mycket om.!
 
- Åh, jaha. Jag ber om ursäkt sandy lilla, jag kännde inte igen dig under all lera i ditt ansikte. Sa Regina (baronessan)
 
- haha, det gör inget Regina! det kallas jobba. Sa jag med en retsam ton! Du förresten hur mycket kostar det att hyra ridhuset?
- Det är gratis för dig sandy lilla!
- Är du helt säker? jag menar..
- Jag är säker! Det är hopplektion imorgon och dressyrlektion på söndag. Du är välkommen, jag anmäler dig sen när jag är hemma igen.
 
- Åh! Du är en ängel Regina! utbrast Steve och berättade våra planer för att kunna behålla gården under vintern.
 
-Jag kan nog bidra med iallafall två höbalar, när dem är slut så har ni nog pengar till egna höbalar!
 
 
 
Tack vare baronessan så hade hon räddat oss i två veckor när gräset skulle försvinner under snön och det blev vinter.
 
 

Att leva utan dig.. Del 2

Ännu en morgon gryr på fridfulla jorvik och sandy är inte sen att uppleva den..
 
-Villken härlig morgon! håller du inte med Agaton? Sa sandy med en nöjd suck. Agaton, eller agge frustade till svar.
Jag borstade Agaton länge och väl medans dem andra hästarna åt sin frukost.
 
 
Efter borstningen kom steve gående med ett fult ljusbrunt träns, en likadan sadel, ett spö och ett tredelat bett..
 
- Du sandy, Här har du lite grejer du kan få av mig. Jag rider ju inte längre så det är bättre att du får dem. Sa steve vänigt och log.
- Oj, tack! du är för snäll. Men vad ska jag med dem till, jaghar ingen häst.. Svarade jag lite besvien.
- Jo, Agaton är din tills du hittat en egen häst. Steve log hemlighetsfullt, harklade sig och gick vidare.
 
-Har du sett Agge !? nu ska vi ut och rida! men jag har inget schabrak... det måste jag köpa nu på en gång, jag springer till byn, vänta här agge! sa jag med ett leene ända upp till öronen.
 
 
Jag köpte ett vanligt svart schabrak med guld kant, en sadeltvål, läderfett och en ny ljusblå grimma med hexagon på.
- Nu ska du bli fin!  jag satte mig ner på en pall och började putsa allt noggrant och smörjde sedan in allt med läderfett lade schabraket på plats och saden ovanpå. steve kom gående med en sadelgjord i handen.
- Utan den här hinner du inte långt innan du måste börja om! haha, skrockade Steve med en retsam blick.
- Haha! Vi båda skrattade en stund innan jag snabbt smörjde in sadelgjorden och knäppte fast den. Jag hämtade min hjälm och spöet jag fick, hoppade snabbt upp och klappade hästen.
 
 
Jag började skritta mot moorlands cavaletti, väl framme där så kom jenna och höll en lektion för oss, extremt svårt. Agato är inte van att jobba på det sättet så benen var åt alla håll och samma med bogar, huvudet nacken och allt, haha ren katastrof! Han blev extremt mycket mjukare på slutet, då gick han ställd åt rätt håll på volter i båda varven, ingen form på honom än men jag är glad att ha npetade in bogarna så ha njobbade ordentligt och inte fuskade. på vägen tillbaka mötte vi en tjej som hette Alex, hennes häst var en jäteliten knubbig ljusfux, tin can hette han. En modig typ! 
 
När vi kom tillbaka till gården så gav jag hoinom en extra  näve havre för hans tappra jobb, stängde boxdörren, pussade honom på mulen, berättade för steve om ridpasset, lämnade hjälmen och åkte hem. Hem till min sköna säng!
 
 

Att leva utan dig.. Del 1

Det var en tidig morgon på jorvik, jag drog snabbt på mig vanliga slitna jeans, en t-hirt och ett par stövlar.
 
Jag har länge hjälpt steve på hans gård, och i utbyte fått rida lite på en av hans hästar. Man kan väl säga att ja gär lite av en medryttare på honom. Han är brun som alla steves hästar, han börjar bli lite gråhårig men han är 18 nu så det är väl inte så konstigt.. iallafall så hade jag bestämmt mig för att lämna Agaton, som min medryttarhäst hette, och köpa en egen. Jag har provridit många fina hästar nu, men plånboken rävker inte..
Alla hästarna har kostat ca 50000-60000 jorvik chillings. Jag har bara 7000 än så länge.
 
Tillbaka till verkligheten nu. 
 
Jag gick utanför huset, satte mig på min moppe och åkte iväg..
 
 
 
Jag tog den långa vägen till stallet för att kolla på lite hästar. Men såklart var alla svindyra.
Jag stannade en stund för att titta på Lorettas vackra skimmel men åktesnabbt vidare.
Väl framme hos steve gick han och muttrade för sig själv om nåra hål i åkern, lösa hästar, trasiga staket och annat besvärligt.
 
- Sandy, det blir en lång dag idag. Suckade Steve
- Jag är bara glad över att hjälpa till! svarade jag ödmjukt.
- Åh! du är en pärla sandy, du kan börja med att laga staketet på paddocken, sen gräva igen hålen på åkern, strax bakom stallet, så lagar jag traktorn.. Förresten, fångar du in hästarna, dem är nära väderkvarnen nu.. suck!
- aj aj kapten! sa jag med ett retsamt flin. Steve log tillbaka och började gå mot traktorn.
 
Staketet var inte så trasigt, bara på några ställen så jag slog dit dem lösa plankorna, fångadein hästarna och ställdet dem i sina boxar. Sen tog jag spade och skotkärra, tog lite jord från kanten av gården och la i hålen.
Då kom Steve gående..
 
- Sandy, jag vet att det har vart jobbigt idag med mycket arbete men här får du lite extra lön.. Sa steve, nickade och log, sen gick han tillbaka till sitt hus. Jag stog helt knäpptyst utan att röra mig med 4000 jorvik chillings i handen !? 
- Tack.. Viskade jag för mig själv, log ett fånigt leénde, satte mig på moppen och åkte hem, hem med mina 4000 jorvik chillings i fickan..
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hoppas ni förstår vad som händer i berättelsen. Detta var bara som en "introduktion" för att ni ska lära känna Sandy bättre. Del 2 kommer ut imorgon eller i övermorgon.
 
kram sandy